Publicerad 2021-02-05

Spretiga bedömningar skapar osäkerhet

Jag är glad över mitt yrkesval. Tänk att få jobba med något som gör dig stolt, glad och som du längtar till. Ett arbete som är betydelsefullt för vår överlevnad. Ett arbete som är varierande, intressant och innebär omsorg om djur. Jag älskar djur - grisar, katter, hundar, hästar eller kossor - för mig spelar det ingen roll, alla ska tas om hand på bästa sätt.

Hur man sköter sina djur kan göras på många olika sätt utan att något sätt är fel, utom i betraktarens ögon som inte tycker lika. Djur visar oftast tydligt om de inte trivs eller inte mår bra. Det ser den djurskötare som ansvarar för djuren och är man osäker tar man hjälp av någon med mer kunskap och erfarenhet. Trots att man har viljan att göra rätt händer det såklart att allt inte går precis som man vill alla dagar och timmar, år efter år, men det innebär inte att man är en dålig djurskötare eller djurägare för det.  

Jag går i mitt stall och tittar på grisarna som ska levereras till slakt imorgon bitti. Det är en gris som jag är lite osäker på om jag vågar skicka med. Det är inget allvarligt fel alls på den, men trots allt tillräckligt för att ge en oroskänsla i magen. Vår besättningsveterinär bedömde grisen som fullt frisk att skicka till slakt vid ett av sina regelbundna besättningsbesök i förra veckan, när jag bad om råd. Jag väljer trots detta att avliva grisen för att inte ”råka illa ut”. De som får ta konsekvensen av en anmärkning, även i frånvaro av bevis, från Livsmedelsverkets officiella veterinär (OV) på slakteriet, är vi producenter. En persons bedömning, vanligen utan utlåtande från extern expertis, är allt som i dag behövs för att i värsta fall bli åtalad för brott mot djurskyddslagen, alternativt djurplågeri.  

Bedömningar av djur på slakteri är något som oroar. När man skickar sina djur till olika slakterier så ser man även en stor skillnad i bedömningarna mellan olika slakterier, trots att djuren är från samma tidsperiod och stall. Detta tyder på att bedömningarna spretar och att en kalibrering är nödvändig. En kalibrering är kostsam men den behövs som en kvalitetssäkring. För att skapa en trygghet för alla inblandade parter bör denna göras i samverkan med branschen. Livsmedelsverket har ett viktigt uppdrag att utföra sjukdomsregistreringarna på slakteri, som kan bidra till att det förebyggande arbetet på gårdsnivå ytterligare förbättrar den redan höga djurhälsan på svenska gårdar. Förutom brister i likvärdiga bedömningar saknas en bra kommunikation med näringen kring resultaten av gjorda bedömningar. Den osäkerhet som finns i systemet i dag leder tyvärr till onödiga livsmedelsförluster. 

Innan jul enades EU:s jordbruksministrar om att be EU-kommissionen utarbeta ett förslag till märkning av kött som avser djurskydd över EU:s miniminivå. Det finns en risk att högsta nivån blir lägre än Sveriges lagstiftningsnivå och att svenska produkter blir jämställda med andra länders där djurskyddsnivån är lägre. Arbetet borde istället läggas på att alla EU-länder ska uppfylla gällande lagar, som till exempel att förbjuda svanskupering. Ska en märkning få genomslagskraft ska den vara efterfrågad av marknaden och inte politiskt styrd. Ett mycket bra exempel på en sån märkning som är välkänd och som gjort skillnad för de svenska gröna näringarna är Från Sverige.

Jeanette Elander
Ordförande Sveriges Grisföretagare