Publicerad 2021-03-05

Försprång att vara stolt över

Utvecklingen av svenskt lantbruk går mot större men färre enheter. Det är en helt naturlig strukturrationalisering som sker till följd av en ökad konkurrens från omvärlden. Det finns i dag cirka 1 100 grisföretag i Sverige, 2010 fanns det 1 700. 85 procent av suggorna finns i de 26 procent största suggbesättningarna, besättningar med 200 suggor eller mer och 88 procent av slaktgrisarna i de 40 procent största slaktgrisbesättningarna. Antalet slaktade grisar har under de senaste nio åren legat på drygt 2,5 miljoner slaktade grisar och det är cirka en procent av EU:s alla grisar.

Större enheter med djur ifrågasätts av vissa grupper men är ett resultat av den fria marknad vi verkar på, där tillgång och efterfrågan styr, samt priset på maten. I större besättningar är omsorgen om djuren minst lika viktig som i mindre besättningar. Skötseln utförs av intresserade och engagerade djurskötare i samarbete med bland annat rådgivare och gårdens besättningsveterinär, som kommer på regelbundna besök. Tillsammans görs ett fantastiskt jobb att hela tiden förbättra det löpande arbetet och omsorgen om djuren. Vi kan trots en ökad besättningsstorlek fortfarande föda upp friska grisar med lägst behov av antibiotika i hela EU, med knorr.

Inom EU är djurvälfärdsfrågor som lösgående suggor, bedövning vid kastrering och grisar med knorr högaktuella. Här är Sverige ett föredöme med ett enormt försprång med både kunskap och erfarenhet. Många medlemsländer argumenterar emot en förändring med argument som att det är för dyrt och för krångligt, för att fördröja en förändring. Vi ska vara stolta över det vi klarar och som är vår vardag, men som många producenter i andra EU-länder måste lära sig i sinom tid.

Nu i pandemins spår värdesätter man ett inhemskt lantbruk och en försörjningstrygghet alltmer, och detta tillfälle ska vi ta vara på. Konsumenternas förtroende för oss och våra produkter är viktig, förtroende är något man måste jobba för och förtjäna. Vi måste visa och förklara hur våra grisar föds upp och berätta om allt bra vi gör, vår yrkesstolthet. Men vi måste också lyssna på det som sägs om vår näring. Oavsett hur vi informerar vår mottagare är det alltid mottagarens tolkning som avgör om hen känner förtroende för avsändaren eller inte.

Köttsubstitut stod 2020 för cirka en procent av den totala köttförsäljningen inom EU. Att detta förväntas öka vittnar den ökande mängden nya varumärken och produkter som kommer ut på marknaden om. Därför är det viktigt att arbetet med marknadsföring av svenskt griskött, och produktutveckling fortgår så vi står starka i den framtida konkurrensen. 

Svensk- och närproducerad mat ligger i topp när man frågar svenska ungdomar om deras kostvanor. Vegetarisk och vegansk kost ligger i den nedre delen och har minskat i betydelse jämfört med tidigare, två procent säger att de väljer vegansk mat. Dessa siffror är alltid intressanta då det är lätt att tro att det är betydligt fler när man tittar på samhällets utveckling. En allsidig kost är bäst för både kropp och planet.

Jeanette Elander
Ordförande Sveriges Grisföretagare