Publicerad 2005-04-27

Styrelsemöte i Jönköping 7-8 april 2005

Här följer en rapport från Sveriges Grisproducenters styrelsemöte i april 2005.

Foder
Margareta Helander, Foderdivisionen, Svenska Lantmännen gästade oss och hon redogjorde för vad som hänt inom foder-området i Lantmännen sedan fusionen. En del av de rationaliseringar som gjorts har inneburit att man gått från 370 personer till 300, samt från 110 bulkbilar till drygt 80. Två foderfabriker har lagts ned. Idag är det svårt att ha ta bort någon fabrik eftersom vinsten då skulle ätas upp av högre frakter. En ständig översyn pågår.

Exempel på kostnader som bör ses över är bland annat kostnaden för Foderkontrollen - Jordbruksverket, en del analyser har inget egentligt värde för någon ex. växttråd.

Trenden mot sjunkande volymer pågår. Det har två orsaker dels minskad produktion, dels övergång från färdigfoder till premixer.

En annan punkt som berördes var råvaruhandel och då mer specifikt sojan. Inom Lantmännen stämmer man kontinuerligt av hur bra man är på att köpa råvaror mot marknadsutfallet. Prissättning av sojan görs på lite olika sätt. Man har en princip för terminshandel - marknadens pris för framtida köp, dagsnotering som vid köpet låses. Dagsprisförsäljning - återanskaffningsprincipen, marknadspris för dagen. Anskaffningspris ligger vid små beställningar som 3 ton etc. Vid stigande marknadspris på soja så används mer koncentrat och vid sjunkande marknadspris mer soja. Våra krav på Salmonella frihet innebär något öre per kg foder och GMO-frihet ett par öre. Kostnaden för GMO-frihet 2003 enbart i premier innebär:
13 miljoner nöt, 5 miljoner gris, 2,5 miljoner fågel samt 1,5 miljoner för ägg.

För oss grisproducenter är det viktigt att veta att halva volymen av soja går till nötkreatur, så länge Svensk Mjölk inte vill ha GMO-soja så fördyras särhållning av två produkter.

Prisskillnad mellan Sverige och Danmark på soja kan främst hänföras till två orsaker, i Danmark kan man ta in oceanångare i hamn och sojan kommer ofta från Argentina istället för Brasilien. Förekomsten av GMO-foder utanför Sverige ser ut som följer: Europa 80% GMO-foder, Finland 10% GMO-foder och Danmark 100% GMO-foder.

GMO-utsäde är godkänt i Brasilien nu. Odlarpremie på det som sås i höst. Man kan förvänta sig en fördubblad kostnad för GMO-frihet kanske redan inom ett år, april 2006 blir det skarpt läge. Om man tar position för GMO så bedömer Margareta Helander att vi kan få två olika debatter, själva GMO-frågan blir inte den stora utan den om odlingsförhållandena i Brasilien och vårt beroende av utländskt protein för vår animalieproduktion kan bli en hetare fråga. Enligt folk från Lantmännen som varit på plats i Brasilien så arbetar man med 'hållbar sojaodling', man är mycket angelägen om att få ha kvar sin sojaexport, den betyder mycket för landets ekonomi.

Det är viktigt att branscherna diskuterar ihop sig - hur kommunicerar vi olika budskap om vi kommer till olika slutsatser om GMO?

Sveriges Grisproducenter kommer att fortsätta att trycka på köttindustrin för ett ställningstagande för GMO-soja av två skäl, kostnaden kommer att öka markant och den belastar i dagsläget endast grisproducenten inte senare led.

EFSA
Nästa gäst hos styrelsen var Ove Olsson som redogjorde för sitt arbete inom en arbetsgrupp i EFSA, European Food Safety Authority. Man kan enkelt förklara det som att EFSA arbetar med frågor, när det gäller djur, som i Sverige ligger under Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Djurskyddsmyndigheten. Man har 150 anställda, direkt koppling upp i kommissionen och en budget på 40 miljoner Euro. Det finns en underavdelning som heter Animal Health & Welfare, (AHAW). Till avdelningen är en expertgrupp om 15 personer knutna, från Sverige är Bo Algers och Martin Wierup permanenta medlemmar.

Betonggolv
Man har fått ett uppdrag att titta på betonggolv ur hälso- och djurskyddsaspekt, där medverkar Ove Olsson som expert i sammanhanget. Slutsatser kan dras men man får inte ge rekommendationer. Politikerna skall utifrån underlaget ta politiska beslut. Ove menade att det kan vara svårigheter med objektivitet inom ett ämne som Animal Welfare. Ett annat problem är att definitioner inte är gjorda. Vad menas till exempel med ett fast golv?

Inverkan av golvet på djurens välfärd beror på hur stor andel av klöven som får stöd, golvets grovhet och friktion. Spaltens utformning i öppningen, är den skärande? Ännu mer komplext om halm skall gå igenom. Det är viktigt att hitta en formel som definierar fast golv i förhållande till klövens kontaktyta mot golvet.

Enligt Ove bör man dela upp golv i två begrepp. Fast golv (85% av klöven skall ha kontaktyta) alt. dränerande golv. Men detta har han inte fått gehör för.

Via FORMAS medel har JBT/SvDHv studerat klövskadeproblematik, denna kunskap är ett viktigt bidrag till diskussionen i gruppen och till rapporten.

Slutsatsen av rapporten kan komma att hamna i ett ställningstagande för att en del av golvytan skall vara fast p g a kravet på strömedel.

Nytt direktiv 2008
Det arbetas på nya utredningar och en ny rapport som skall ligga till grund för ett nytt direktiv 2008.

* Effekten av djurtäthet, grupperingsmetoder och inhysningssystem baserat på Animal Welfare.
* Olika golvtypers inverkan på hälsa med hänsyn till olika klimatförhållanden
* Riskfaktorer avseende svansbitning och behovet av svanskupering
* Ytterligare utveckling av grupphållningssystem för dräktiga suggor, system och olika klimatförhållanden
* Inhysing av vuxna aktiva galtar
* Löshållningssystem för suggor i betäckningsavdelning och i grisningsavdelning utan att riskera smågrisarnas liv.
* Konsumentattityder om griskött
* Socio-ekonomiska effekter av vad olika system innebär.

Övriga punkter på styrelsemötets dagordning

* Genomgicks medlemsläget, god inbetalning i förhållande till förra året. Lars Hultström kommer i höst att rikta ett brev till samtliga medlemmar med en vädjan att justera grisantalet så att det stämmer.

* Revision. Revisorernas synpunkter diskuterades. Styrelsen tog till sig anmärkningarna, särskilt det som gällde beslut tagna i styrelsen men som inte verkställts under året, till exempel beslutad medlemsvärvningskampanj.

* Jan Vallgårda redogjorde för läget i avelsfrågan och det svensk-norska samarbetet. Avtal är som bekant skrivet mellan QG och Norsvin. Lantrasaveln läggs ned i Sverige och fokus läggs på Yorkshire. Norge säger upp avtalet om Yorkshire med Finland. Styrelsen diskuterade konsekvenserna och bedömer möjligheterna för större avelsframsteg som goda när Sverige koncentrerar sig på Yorkshire och Norge på Lantras. Det vore också önskvärt om Nils Lundeheim kunde titta på var norsk Lantras står idag, vilket senare bör publiceras i tidningen Svensk Gris med knorr.

Gyltkursen
Jan berättade om 'Gyltkursen' som genomfördes i februari i Höör och Vara. God uppslutning, drygt 50 personer på vardera stället. Han rapporterade också från Avelskonferens på Ultuna i mars som anordnades tillsammans med SLU. Tyvärr få producenter närvarande.

* Styrelsen diskuterade sin inställning till norsk smågrisimport, övervägande delen av styrelsen positiv då Svenska Djurhälsovården ur hälsosynpunkt har gett klartecken. Långsiktigt måste dock vår ambition vara att vi skall klara av att producera smågrisar i tillräcklig omfattning inom landet.

* Jan Vallgårda lyfte fram senaste numret av tidningen Svensk Gris med knorr, som ett mycket bra nummer. Särskilt artikeln med handelns inställning till djuromsorg. Jan menade att vi bör skicka tidningen till någon konsumentförening och ställa frågan varför inte svenska konsumentföreningar åtminstone vill ha 'Englandsgrisen' i Sverige. Styrelsen beslutade att Annika Bergman tar kontakt med Louise Ungerth på Stockholms Konsumentförening och kanske kan Sven göra en uppföljande intervju.

Diskuterades allmänt om det mediala intresset för våra frågor. Lars upplever att grisköttsfrågan är för smal för att intressera medialt, vi bör liera oss med Svensk Mjölk, Svensk Kött Information, Svensk Fågel, Svenska Ägg, Sveriges Nötköttsproducenter mfl. För att få bredare uppslutning och mer tryck i frågeställningarna.

Tvärvillkor
Reglerna har funnits sedan tidigare men får en annan dimension sedan de kopplats till Gårdsstödet.

* Krav på journalföring. Endast godkända pappersjournaler finns, inga datamedia är godkända för grisar. Man kan se på Jordbruksverkets hemsida vad som är godkänt. Observera där det står PigWin Journal så har detta inget med dataprogrammet PigWin att göra. Annika Bergman arbetar vidare med frågan, QG och Avelspoolen bör tillse att PIG WIN Sugg blir godkänt hos Jordbruksverket.

* Krav på märkning av grisar. SE nummer skall märkas på grisar även vid slakt och även från integrerade besättningar. Per-Inge Pålsson kollar upp gammalt material från diskussionen kring grisregistret och vad som verkligen gäller.

Stämman
Förberedelserna för vår årsstämma löper på bra. Jordbruksministern har tackat ja till att medverka. Prisutdelningarna diskuterades, ansvaret för de olika priserna är som följer. Lars - Årets Grisföretagare, Jan - Bästa smågris/slaktgrisbesättning, Bästa Avelsbesättning, Annika - Årets medarbetare. Respektive ansvarar för priser, bokningar etc. Uppmanas att alla försöker lobba för nomineringar till Årets Grisföretagare och Årets medarbetare! Vi kommer att passa på att ha utdelning av Årets Grisföretagare när Jordbruksministern är närvarande.

Frågan om ev. aktivitetsstöd från riks till länsföreningarna väcktes på förra årets stämma. Styrelsen diskuterade frågan, med innevarande finansiering är utrymmet starkt begränsat.

Grundläggande är att varje lokalförening suveränt förfogar över sin ekonomi. Frågan kommer att tas upp och besvaras på stämman.

Stadgeändringsförslag till stämman om namnändring av föreningen. Namnet Sveriges Grisproducenter/Svinavelsföreningen Ek. förening föreslås ändras till Sveriges Grisproducenter. Även i år kommer förslaget om förändring av antalet stämmoombud från 1 ombud/200 medlemmar till 1 ombud/100 medlemmar att föreslås tas på stämman.

Inköp av utställningsmaterial diskuterades. Eftersom Annika ansvarar för kommunikation och profilering av föreningen beslutades att ge uppdrag till henne och Sven att ta fram roll-ups för monter, bör vara klara till stämman.

Lars Hultström redogjorde för mötet på Rosenbad som hela primärproduktionen varit inbjuden till. Jordbrukministern inbjöd till dialog utifrån den Benchmarketing studie som LRF och Jordbruksverket tagit fram. Kostnadsläget inom svenskt lantbruk är för högt och det verkar de flesta nu kunna inse. Verksamhetsplanering

En grundläggande verksamhetsplan är framtagen för styrelsens arbete. Arbetsfördelning inom styrelsen:

Näringsliv/Slakt Lars Hultström
Politik Lars Hultström
Utbildning intern Lars Hultström
Utbildning extern Annika Bergman
Kommunikation Annika Bergman
Rådgivning/Djurhälsa Annika Bergman
Internationell bevakning Per-Inge Pålsson
Konsument/Marknad Per-Inge Pålsson
Ekonomi/Finans Anders Wiberg
Foder Anders Wiberg
Avel Jan Vallgårda
Forskning & Utveckling Jan Vallgårda
Norrlandsfrågan Erik Burén
Medlemsvård Christer Wannebro

Ansvaret innebär att man bevakar frågorna och att man inför styrelsemöten rapporterar via mail för att aktuella frågor skall kunna beredas till kommande möte. Till budgetarbetet i höst så skall en lista över tidsåtgång redovisas från respektive ansvarsområde.

Har Du har frågor, synpunkter eller vill veta mer så är Du hjärtligt välkommen att höra av Dig till oss i styrelsen.

Annika Bergman