Publicerad 2005-03-30

Strukturfrågan

Strukturfrågan debatteras allt oftare. Med utgångspunkt från det låga avräkningspriset försöker alla hitta förklaringar som oftast landar i att strukturen är fel. Vi har för många slakterier eller att detaljhandeln är så stark, är några argument.

Bakgrunden till diskussionen är att vårt avräkningspris i Sverige relativt sett kraftigt försämrats mot övriga EU-länder. Under 2004 låg svenska avräkningspriset i absoluta bottenträsket i 39 veckor av 53. Inledningen på 2005 ser minst lika dyster ut. Så här har det inte varit förr. Då har svenskt avräkningspris legat på minst genomsnittet inom EU, för att under kvartal 4 ligga klart bäst. Vad har hänt?

Debatten har handlat om dåligt priskurage och för få exportkanaler, men nu hör vi allt oftare talas om strukturen. Givetvis är sanningen en mix av alla dessa påståenden. Vissa är viktigare än andra. För att klara priskurage i en överskottssituation krävs exportkanaler. Vi hoppas mycket på Swedish Meats samarbete med Danish Crown som startade hösten 2004. Allt tar sin tid och vi hoppas, att samarbetet leder fram till intressanta exportmöjligheter i framtiden. Det är först när vi har bra alternativ på exportsidan som det går att höja priset i Sverige. Därefter går det att hålla priskurage mot handeln för att hålla priset uppe i Sverige.

Struktureringen på detaljhandelssidan har varit enorm under senare år och accelererat under sista året, inte minst med ICA's anläggning i Västerås vilken förser allt fler ICA-butiker med kött. En marknad fungerar inte bra när det är många säljare och få köpare. I detta fall får säljarna svårigheter. Peter Rasztar talar allt oftare om att vi har för många slakterier. Det här är naturligtvis tudelat för oss som är producenter. Har vi många slakterier så blir det konkurrens om grisarna och priset stiger men effektiviteten i slakterierna blir kanske inte alltid den bästa. Men varje slakteri måste anstränga sig maximalt för att bli bäst. Att strukturera på slaktssidan handlar om ören. Under 2004 hände ingenting på struktursidan. Lika många slakterier hela året. Det var förändringar på gång i slutet på året men lönsamheten kvartal 4 räddade några av de företag som hade det ekonomiskt svårt.

Om vi har dålig struktur på slaktsidan så är det ingenting mot styck- och förädlingsindustrin. Många av slakterierna säljer helfall till fristående styckare och på förädlingssidan finns det ännu fler fristående företag. Man börjar dock se tendenser till strukturering: Swedish Meats köper Skånekött. KLS beslutar att bygga ut, så att man kan stycka allt. Tommy Ögren-gruppen övertar fler styckningsföretag i Stockholm osv. Detta är förmodligen en pågående process som kommer att accelerera. Det är min fulla övertygelse att strukturering i leden efter slakten innebär en potential på minst en krona på avräkningspriset.

Ett ytterligare perspektiv är vad som sker internationellt. Stora företag går ihop för att bli ännu starkare. Allt för att möta handelns maktkoncentration. Sverige kommer inte att vara opåverkat. Vi kommer att se allt mer av samarbete över gränserna mellan de stora företagen och så småningom samgående helt och hållet. Var står Swedish Meats i detta om ett par år?

Lars Hultström
Ordförande Sveriges Grisproducenter