Publicerad 2005-01-07

Framtiden är ljus?

Vi lämnar 2004 bakom oss. Slutfasen på året innebar en möjlighet att se svarta siffror för första gången på mycket länge. Avräkningspriset stärktes sista kvartalet och kostnaderna för framförallt foder sjönk mycket kraftigt. Förbättringen vi ser är välbehövlig och fullständigt nödvändig. I juni 2002 gick priset ner under 12 kr och sedan dess har nästan alla svenska gris-uppfödare haft allvarliga problem med ekonomin. Nu förväntar vi oss en bättre prisbild (helst över 12 kr) under flera år för att täcka 'hålen' i balansräkningarna.

Griskonjunkturen ser bra ut för 2005. Den negativa bild vi har är att dollarn är så svag, vilket innebär att exporten från EU (främst danskarna) får problem. Men de positiva tecknen överväger: De nya länderna i EU efterfrågar griskött från väst. Fågelinfluensan i Asien gynnar grisköttet och Atkins-effekten i Nordamerika ökar efterfrågan på kött. Dessutom minskar EU sin grisproduktion något.

Vi har dock ett antal problem på hemmaplan, som måste lösas för att vi skall dra nytta av den mycket positiva pristrenden från övriga världen. Under 2004 låg vi sist i avräkningsprisligan i EU under större delen av året, vilket givetvis är fullständigt oacceptabelt. Prognosen för 2005 är nu en minskad produktion med c:a 3% (100 000 grisar). Därtill har vi c:a 15% högre kostnader för framförallt vår djurvälfärd jämfört med andra EU-länder. Varför klarar slakterierna inte att generera ett högre avräkningspris?

Vi får höra att problemet är, att handeln är så stark och att industrin är alldeles för splittrad. Strukturfrågan diskuteras mycket bakom stängda dörrar och det är nödvändigt att hitta lösningar för att bryta det snedvridna styrkeförhållandet. Här måste ägarna ta ett stort ansvar och se till att nödvändiga lösningar snarast kommer till stånd. Annars kommer denna högkonjunktur att glida oss förbi utan att vi ens märker den.

Vi hoppas få stopp på alla fördyringar för primärproduktionen från politikerhåll men det är oroade att höra om slakteriernas problem med myndigheterna. Ökade besiktningskostnader för att täcka kostnader för småskalig slakt och ljudkrav på max 65 decibel i slakterierna är bara några exempel på egna svenska påhitt. Kom ihåg, att slakteriernas ökade kostnader kommer att tas ut på vårt avräkningspris eftersom det tycks omöjligt att ta ut dessa på marknaden. Det finns ingen annanstans att hämta in dessa extra kostnader. Den aldrig sinande strömmen av fördyrande förslag från myndigheter och politiker tycks aldrig ta slut. Varför kan man fråga sig? Det vore klädsamt om politikerna på ett mycket bättre sätt, kunde stå upp för den svenska näringen och inte ständigt vika sig för en tillfällig opinion bara för att vinna kortsiktiga politiska fördelar. Vad vinner politikerna på att produktionen minskar? Effekten blir ju att arbetstillfällen försvinner, importen ökar och det öppna landskapet minskar.

Med hopp om att vi kan lösa en del av problemen under 2005 ser jag trots allt positivt på den svenska grisproduktionen under de kommande två åren. Lite av den internationella högkonjunkturen bör väl ändå 'spilla över' till den svenske grisproducenten.

Lars Hultström
Ordförande Sveriges Grisproducenter