Publicerad 2004-09-06

Brev till Jordbruksministern

Lars Hultström har haft en brevväxling med jodbruksminister och detta är dett senaste brevet i denna korrespondens.

Tack för svar på e-brev.

Sveriges Grisproducenter inser att det är politiskt omöjligt att försämra djurskyddet. Vi vill inte heller göra det men det står fullständigt klart att Sverige inte kan ligga skyhögt över de flesta av EU#s länder när det gäller produktionskostnader.

Det är tveksamt om grisuppfödarna i längden ställer upp på den svenska modellen. Det finns mycket i det svenska regelverket som inte förbättrar djurskydd utan som bara kostar en massa pengar och är fullständigt omöjligt att ta ut som ett mervärde på marknaden. Jordbruksministern tycker tydligen att det är helt OK med importen trots att den är framställd på ett sätt som är förbjudet i Sverige. Dessa signaler som jordbruksministern skickar ut, går som en chockvåg genom grisbranschen och man möts allt oftare av likgiltighet från uppfödarna. 'Vi har inte ens en jordbruksminister som ställer upp för svenskt lantbruk och svensk djurskydddslagstiftning'.

Vill staten ha högre krav än EU måste staten backa upp detta. Det är orimligt att lagstifta och sedan lägga ansvaret på näringen att hämta hem pengarna på marknaden. Hur vet jordbruksministern att det alltid går att plocka hem de högre kostnaderna på marknaden? Vi har försökt med handeln och får då till svar: 'Vi betalar inte mer. Detta får Ni ta upp med myndigheterna.' Grisproducenten sitter i en rävsax där ingen vill ta kostnaderna för det svenska regelverket, som på väsentliga punkter går utöver EUs.

Det är troligt att större utrymme för slaktgrisarna ger bättre produktionsresultat men en del av sanningen är också att vi har duktiga producenter och en bra avel.
Det är grisningsboxen som är den absolut dyraste boxen i ett grisstall och här är skillnaderna mycket stora. Den svenska grisningsboxen är 6,4 kvadratmeter inkl foderho medan det i EU inte finns någon bestämmelse. Men ett vanligt mått är 3,75 kvadratmeter, t.ex. i Danmark. Jämför man detta med 6,4 kvadratmeter förstår man att det kostar pengar. Det är dessutom så att danskarna har bättre produktionsresultat i suggproduktionen i sin lilla grisningsbox än svenska grisuppfödare i sin stora grisningsbox.
Du jämför gärna våra regler med Nederländernas och det är helt riktigt att de har bestämmelser som går längre än Sveriges. Detta gäller i viss mån även UK. Men det är just dessa länder som tappar produktion och det är knappast den vägen vi vill gå. Vi vill istället utveckla svensk grisuppfödning och detta innefattar fler grisar, bättre lönsamhet, mer jobb i livsmedelsindustrin, öppna landskap mm.

Angående konkurrenskraften är det riktigt att regeringen tagit ett antal steg för att förbättra konkurrenssituationen i lantbruket. Vi väntar nu bara på dieselskatten som Göran lovade första gången -94. Men regeringen skall inte förvänta sig att åtgärderna får omedelbar effekt. Vi är svårt skadade ekonomiskt och det kommer att ta flera år innan såren läker. Många har slutat och gett upp och att 'ge konstgjord andning till en redan död patient' är meningslöst.

Nu är det oerhört viktigt att vi i Sverige väntar in övriga länder när det gäller miljö och djurskydd. Vi klarar inte ytterligare skärpningar utan vi måste stå still flera år. Vi framför ofta 'hit men inte längre' när det gäller våra villkor. Vi verkar dock inte få gehör för detta. Ett bra exempel är remissen om gödselhanteringen i Sverige. Trots att vi är i särklass bäst i EU-15 vill nu myndigheterna skärpa kraven ytterligare. Det är enligt vår mening fullständigt horribelt att skärpa kraven i Sverige. Det får till följd att vi får importera ännu mer från länder som har en betydligt mer liberal hållning till miljöfrågorna. Resultatet blir ofelbart en sämre miljö globalt sett och en ytterligare minskning av den svenska produktionen. Därmed blir såväl miljö- som djurskyddsambitionerna i Sverige definitivt satta ur spel. Du talar ofta om att Du i EU framför att Sverige är 'på rätt väg'. Det kan knappast vara meriterande för Dig och Sverige att vår produktion sjunker och att vi idag har den lägsta produktionen i förhållande till invånarantal i hela EU-15 vad gäller kött. (Import: Griskött: 21%, Nötkött c:a 45%, Kyckling c:a 35%, Lamm 70%.) Hur långt ner skall vi falla?

I ett tidigare e-brev påpekar Du att grisproduktionen ökar Sverige. Det är riktigt och det beror på den lönsamhet vi fick 2001, tack vare BSE. Det var alltså inte på 'egna meriter' vi fick lönsamhet. När grisuppfödaren får bra lönsamhet kommer utbyggnaden, men det tar 1 år att få miljötillstånd, 1 år att bygga, och 1 år från betäckning till färdig slaktgris. Slaktökningen vi ser nu, är alltså en effekt av bra lönsamhet 2001. När nu allting normaliseras ser vi på betäckningsstatistiken att slaktgrisproduktionen kommer att sjunka igen med start under nästa år.

Som jordbruksministern förstår, anser vi inom näringen att politiker och myndigheter skulle kunna göra mycket mer för näringen. Vi håller på att planera nästa års stämma inom Sveriges Grisproducenter. Vi skulle uppskatta om jordbruksministern vill komma till vår debatt 'Svensk Grisproduktion i ett internationellt perspektiv'. Stämman startar med debatten den 14 juni efter lunch i Göteborg. Den kommer att hållas på båten Göteborg - Kiel. Debatten hålls medan båten ligger i hamn. Båten avgår sedan 19.00, så om man inte vill åka med på vår stämma kan man lämna båten innan avgång.

Tacksam om jordbruksministern kan ställa upp på debatten. Jag vet att det vore uppskattat av våra grisproducenter.

Med vänlig hälsning
Lars Hultström Sveriges Grisproducenter